SANTA CLARA

cuba santa claracuba santa clara(Scrolla ner för svenska) 

CUBA SANTA CLARA. Santa Clara is  a small town in the middle of Cuba where Che Guevara is buried. That is in fact the only thing that makes tourists want to visit the town. We also had to go trough it to get to the paradise island we visited for 3 days (read more about that here). There might not be a lot do do here but it’s still quite a nice town. We walked around people watching, browsing through markets and ate cuban food (beans and rise, haha).

Stay: At one of the hostels that you’ll find in every corner. Cubans can pay a fee to run a simple hostel from there own houses so you actually stay in peoples homes. I loved it!

Eat: At Restaurante 1981. Doesn’t look very impressive from outside but they have the a super cosy patio if you go through the restaurant. It’s located next to Parque Vidal.

See: Like I mentioned the only things to see are Che Guevara-related monuments. But there is also a hill from which you get a nice view of the town.

Do: Take a horse and carriage for some sightseeing.

///

KUBA SANTA CLARA. Santa Clara är en liten stad vars enda dragplåster är Che Guevaras grav och det faktum att man måste åka igenom staden för att komma till paradisön vi var på i 3 dagar (läs mer om den här). Kanske inte finns så mycket att se och göra men den är väldigt mysig ändå. Vi promenerade mest omkring och tittade på människorna som levde sin vardag, gick på marknad och åt kubansk mat (bönor och ris, haha).

Bo: På ett av alla små hostel som finns i varje kvarter. Kubanerna kan mot en avgift driva enkla hostel från sina hem så man bor liksom hemma hos folk. Supermysigt!

Ät: Restaurante 1981. Det ser inte mycket ut när man går förbi men de har en superfin gömd liten innergård om mm går igenom restaurangen. Det ligger intill torget Parque Vidal.

Se: Som sagt så är den enda sevärdheten Che Guevara-relaterade monument. Det finns dock en kulle där man har en vacker utsikt över den i övrigt platta staden.

Gör: Åk häst och vagn genom staden.

cuba santa claracuba santa claracuba santa claracuba santa claracuba santa claracuba santa claracuba santa claracuba santa clara

Jämtlandstriangeln – Tredje dagen flyger tälten iväg

IMG_6583

IMG_6589

15 augusti
Vi vaknade av att vinden slog hårt mot tältet och vi var inte jättesugna på att gå ut i vad som lät som en storm men när vi väl öppnar upp vårt tält ser vi att Davids tält släppt helt från marken och endast hålls kvar av hans egen kroppsvikt. Såg riktigt roligt! Vinden högg tag i allt men efter mycket om och men lyckades vi få ner packning och tält.
Vi hade tidigare bestämt att vi skulle ägna lördagen till att bestiga Syltopparna men den turen går på nästan 2 mil och det var ingen utav oss särskilt taggad på så vi valde att ge oss på Templet (en topp som låg lite närmre) under förmiddagen för att redan denna eftermiddag börja röra oss tillbaka mot Storulvån, för att inte komma hem alltför sent helt enkelt.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

Templet var otroligt vackert! Solen sken och det fanns så himla många olika småblommor längs vägen. Vid foten av berget hade vi grönska och värme, längs vägen upp var stora ytor täckta av snö och vid toppen var det stenigt och mossigt. Trots att vi var på bergets läsida kom det stötvis riktigt hårda vindar och då var vi tvungna att lägga oss platta mot klippväggen för att inte stryka med! På vägen ner tog vi den snabba vägen över snön och gled ner på rumpan. Jag hade lite problem med att bromsa och krockade rakt in i Gustavs ben. Men hellre hans ben än klipporna!

Skärmavbild 2015-08-20 kl. 19.41.18

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

Tillbaka på fjällstationen unnade vi oss var sin öl innan vi drog iväg på dagens vandring. 1,6 mil till Sylarna och vi ville beta av åtminstone en mil för att bara ha en kortare “promenad” kvar på söndag. Klockan 19.00 slog vi upp lägret vid en bäck. Det var första kvällen vi fick njuta av en vacker solnedgång och vår frystorkade middag har aldrig smakat bättre. Sovsäckarna var aningen fuktiga och kalla i och med att vi inte kunde vädra dom på morgonen men det var helt klart en underbar sista kväll.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

Jämtlandstriangeln – Den oändliga andra dagen

DCIM103GOPRO

14 augusti
Vi valde att inte ställa någon väckarklocka och vaknade rätt sent vid 09.30 av att solen låg på och värmde. Av en slump hade vi riktat tältöppningen mot solen så när vi öppnade strålade dagsljuset in. Helt fantastiskt att få vakna i naturen, en riktig frihetskänsla.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

Vi laddade på med havregrynsgröt med solrosfrön och kanel innan vi packade ihop och begav oss vidare mot Blåhammaren. Vi hade bara ungefär 3 km kvar på den sträckan så det gick fort, 40 minuter kanske. Sen var det bara att sadla om och sätta fart mot Sylarna. 1,9 mil bort och vi räknade med att vara framme runt 20.00 på kvällen. Den första milen gick relativt smärtfritt på ungefär 2,5 timmar. Vi stötte på några vandrare som gick i motsatt riktning och de sa att det var plant och att de gått sträckan på 2 timmar i lugnt tempo. Det var INTE plant. Det var en lätt uppförsbacke i 9 km och fy fan vad jobbiga de sista 4 km var! Helt sinnessjukt. I och med den okända mannens missinformation så felbedömde vi när vi skulle äta också och väntade alldeles för länge med lunchen. Jag var vrålhungrig medan killarna ville fortsätta men till slut sa min mat-och-sov-klocka ifrån ordentligt och jag mer eller mindre tvingade mig till ett lunchstopp.

IMG_6559 (1)
IMG_6526 (1)

Med nya krafter kämpade vi oss igenom den sista biten som precis som vägen dit var i lättuppförsbacke och stark motvind, vägen kändes oändlig. Jag är inte den som gnäller men det var mycket gnäll sista biten. Väl framme på fjällstationen damp vi ner precis vid ingången och bara satt och glodde i några minuter. Vi var så pass slutkörda att vi faktiskt bestämde oss för att ta ett rum på stationen, men det var såklart fullbokat. Med tunga steg gick vi ut igen och började bygga tält. Eftersom vi inte orkade gå mer så blev det första bästa relativt plana yta, utan lä. Det var så skönt att äntligen få krypa ner i sovsäcken med lite mer kläder än natten innan för att inte frysa. Vinden susade i tältet och vi somnade på direkten.

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

DCIM103GOPRO

 

 

 

På djupt vatten

Sista dagen på semestern tog vi oss ner från bergen till havet och jag provade för första gången på dykning. Började med en one on one kurs med min instruktör Sam vid stranden och senare på eftermiddagen åkte vi ut till naturreservatet La Pared Amarilla. Eftersom det var första gången och jag inte hade 100 procent koll på vart min kropp var och vad den gjorde så höll jag ett krampaktigt grepp om Sams hand i stort sett hela de 45 minuterna vi var under ytan.  De enda gångerna jag slappnade av ordentligt och kunde njuta av allt det vackra var när vi vid två tillfällen såg bläckfiskar! Så snart vi var för nära och bläckfisken började röra sig ut ur grottan kastades jag dock tillbaka till verkligheten och drog mig bakåt genom att trycka fram stackars Sam. Det var en jättefin upplevelse och nu är jag certifierad i 1 år för dyk på max 15 meters djup men nu är jag också riktigt taggad på att ta ett riktigt dykcertifikat, bli duktig och smidig under vattnet så att jag kan njuta av den här nya världen som öppnats för mig!

20150618_112627 (1)

005
IMG_4903

012

DSC08153

jilena 033

Roma

Vi tar en spontanare till Rom. Jag och Gustav har velat åka bort sen i september men med utbildning och nytt jobb så har det inte funnits tid, förrän nu! Eftersom de flesta av mina kunder åker bort över påsken så passar jag också på att sticka iväg på en långweekend för att ladda batterierna. Jag har en förkärlek till Audrey Hepburn och har sett Prinsessa på vift typ 100 gånger så självklart kommer jag agera megaturist och tvinga Gustav att fota mig på alla platser som finns med i filmen. 31 mars bär det av!